steg upp halv åtta, ut med hunden på promenad, frulle & fix o sen till jobbet. kl 11 fick jag sms av kollegan att hon hade migrän så så blev det småpanik att hitta nån ersättare. för det e inte roligt stå ensam i butik från 9.45 till 20.15.. än mindre går det då jag har voff med mig som måste ut efter fem timmar.. till sist fick jag tag på Izi som lovade komma 15.30.. med andra ord har det varit en lite tyngre dag än vanligt då det var massor på att göra listan, det kom flera leveranser och förutom det är a och o att ta hand om kunderna. trött åkte jag hemåt kvart över fem, glad ändå över att jag inte fastnade i köer på e4an. men desto mer bilar var det på coops parkering, för ja, som vanligt var jag tvungen åka och handla, ensam. körde tröttare hemåt, gick än tröttare ut o gå med voffen, långis. bar med långa trötta armar upp de tre tunga kassarna och kokade inombords att jag måste ha det så här.. ta hand om ALLA sysslor, handla och föda gubben som har ett jobb med dubbelt mera i lön än mig och ändå har jag ingenting för det. inte tack, inte kram, jag hör inte ens av honom.. han åker tidigt, kommer hem sent, frågar inte hur jag har det. äter och går och lägger sig. vad är det här för liv?
jag är oerhört tacksam för så mycket i mitt liv, men inte denna situationen jag befinner mig i just nu.
nu ska jag äta en apelsin.
kram